Eva hette min allra första vän och henne har jag skrivit om i flera dikter i Mörtlunds Mona. Här är en:
Eva och jag
ska åka till Evas morfar i Keräntöjärvi
Den stora lockelsen är att få bada badkar
(Det har jag aldrig gjort förut)
Jag får hemlängtan redan innan det är dags
fär avfärd
(Det är ändå långt till Keräntöjärvi)
När Eva kommer för att hämta mig
har jag gått och gömt mig bakom linneskåpet
och bett mamma säga att jag inte kan åka
Sen skäms jag, åh vad jag skäms