…vill jag inte undanhålla er! För er som inte vet det är Tony min systerson och efter lång väntan har han nu kommit med sitt omdöme. Jag har våndats och svettats för redan för flera veckor sedan meddelade Tony släkten att: ”Som vanligt utlovas en insiktsfull, rättvis och nogsam recension. Självklart kommer också en sedvanlig siffra att utdelas där 5= Världsklass och därefter i en fallande skala ned till 1 som är lika med underkänt. Vet att ni alla är väldigt nyfikna på det slutgiltiga betyget, men ni får helt enkelt ge er till tåls. Er egen recensent gör ingenting halvhjärtat, särskilt inte då misstanke för nepotism kan tänkas föreligga.”

Nå, nu har recensionen kommit och den lyder som följer:

Bäst: Blandning av skratt, sorg, minnen o härligt vemod
Sämst: För få dikter
Sorgligast: Gråten på kon
Roligast: Pite 55, tjocka tanter och mailmanloppu
Betyg: 4 (5 är nobelpris)

Jag tackar och bugar och kan äntligen sluta våndas och svettas. Andra recensenter må nu säga vad de vill. Min plåga är över.

En kommentar till: “Tony Pudas recension av Mörtlunds Mona…”

  1. Pekka skriver:

    Kort, kärnfull och som alltid med Tonys recensioner, underfundig! Kort sagt klockren.

Skriv en kommentar